måndag 20 juni 2011

blev fast i trosrörelsen...

Ett litet vittnesbörd!

Detta är första gången jag skriver om detta.

Efter tre år och relativt nyfrälst blev jag kallad som evangelist till Småland - en fin tid upplevde jag där.  När jag bad fick jag  vara med om underbara bönesvar trots att jag inte hade direkt stor tro till det jag bad för. Hade vid denna tidpunkt ännu inte kommit i kontakt med trosrörelsen och deras förkunnelse.

Trosrörelse menar ju att att man ska tro och bekänna innan bönesvaret kommit, men något sådant höll jag aldrig på med. Men på 90-talet började jag lyssna och läsa böcker av förkunnare inom trosrörelsen. Bönelivet jag hade bytte jag ut mot vad trosrörelsen undervisade och började praktisera. Blev fundersam och sökte i bibeln och förstod att någonting var fel.

Fösökte allt mer ta avstånd från deras lära men det var svårt att bryta. Jag hamnade i fällan gång på gång eftesom det var så inrotat. Det har tagit mer än tio år att komma ifrån deras osunda undervisning. Det har blivit mycket smällar med åren - såren har läkts men ärren finns kvar.

Fler och fler har begripit hur fel undervisningen (var) är. T.o.m livets ord i Uppsala tycks ha svängt en hel del när det gäller undervisningen de gick ut med och insett att den inte är sund och inte är biblisk. Nej, Trosrörelsens undervisning när det gäller försoningen som är det mest centrala i bibeln och deras framgångsteololi är inte sund. Så är det! Många sitter dock fortfarande med sår och mår andligt dåligt. spruckna äktenskap, ekonomiska kriser. Må de få upprättelse snart.

Jag blev frälst i pingst och den undervisningen som då paktiserades var något som fungerade och jag tog den med mig ut på fältet när jag fick min första kallelse. Men alltfler pingstförsamlingar tog in och anammade undervisningen från trosrörelsen. Församlingens äldste åkte upp till Uppsala livets ord för att se och lära som man sa. En som själv blev involverad i det hela på 80-talet och som kom att förstå att undervisningen var villfarelse var  S. Reischman. Hans böcker: "Allt är inte Gud som glimmar" och ett par andra titlar fick mina ögon öppnade " och förstod att Trosrörelsens undervisningen inte var biblisk. Men det tog som sagt tid att komma ur.
 
Jag tror inte att Ulf Ekman och andra inom rörelsen medvetet lurat utan dessa har själv varit vilse i pannkakan. Ulf har säkert själv förstått nu hur vilse man varit. Jag är inte bitter utan jag ber och välsignar som bibeln lär oss att göra.

bless /garan!

2 kommentarer:

kyrksyster sa...

Det är sorgligt att läsa... men samtidigt hoppfult.

Mäniskan är ju som hon är. Kristna sammanhang är inte befriade från skadade människor, maktgalna människor... urspårade och sargade människor.
Allt finns.

Men det blir så fel när man försöker skyla över det. Så fel när man försöker påskina att den som tror är perfekt.

Vår tro och vår helgelse brister. Det är en av anledningarna till att kristen tro är så ifrågasatt och hånad idag.

Men... våra belackares förträfflighet är inte bättre

Därför har vi något de inte har. Syndernas förlåtelse!

garan sa...

Tack kyrksyster för ditt inlägg!
/garan