torsdag 19 juli 2012



"Om ni inte omvänder er och blir som ett barn, kommer ni inte in i himmelriket sa Jesus.. Vid ett tillfälle står det i bibeln att lärjungarna försökte hindra barnen att komma till Jesus. Men då sa Jesus: "Låt barnen komma till mig..."

Det kan ibland bli så att vi nonchalerar barnen. För ett antal år sen fick jag uppleva något fantastiskt som jag ständigt påminns om. Jag var evangelist på en liten ort och åkte till sommarkonferensen 'Nyhem' i Mullsjö. På torsdagskvällen gick jag till tältet för att lyssna på väckelsemötet som skulle börja kl 19; - jag kände mig lite nere och trött och  var sent ute och det fanns nästan inga platser kvar - enda lediga platsen var på en bänk med bara barn i 12/14 årsåldern, och där ville jag ju egentligen inte sitta. Jag satte mig i alla fall där bland dessa och tänkte: Det blir nog inte så mycket jag kommer att få ut av detta möte, dessa kommer hoppa upp och ned. Tänk så dumma tankar!

Men jag knappt hade hunnit  sätta mig förrän jag hörde bönebruset omkring mig, framför mig och bakom mig från dessa barn som jag hade haft negativa tankar om. De prisade Jesus så det stod härliga till på svenska och på änglaspråket. Helt plötsligt var jag med i lovprisningen och det var som om Jesus hade fört mig in i ett stort kraftfält - glädjen bara flödade fram inom mig och när jag vände mig om såg jag dessa barns upplyftna händer i lovprisning till Gud. Och detta var innan mötet ens börjat. Nu trivdes jag, vilken atmosfär - det bara bubblade inom mig. Och vid eftermöte behövde jag inte gå fram för förbön för jag var ju omsluten av förebedjare.

Helt plötsligt kände jag en hand på min axel, det var en liten flicka som satt bakom mig som var i full färd med att be och välsigna mig. När hon var klar fick jag en ny hand på min axel - denna gången från en flicka i tolvårsåldern som satt vid sidan om mig. Och detta var fantastiskt: Det bara sprutade ut Guds ord från hennes mun som hon talade över mig - uppmuntrande ord, ja, hon profeterade över mig. Jag trodde knappt det var sant, det var som att befinna sig så nära Gud som möjligt så härligt var det. Dessa små, och rena barn/tonåringar flödade i den helige Ande. Sen denna händelse har jag stor respekt för barnen att vi inte skall nonchalera dem för att de är unga osv.

Jag kommer aldrig att glömma denna händelse, och jag tror att det var något som Gud ville visa mig. Vi måste bli som ett barn. Har aldrig blivit så välsignad på ett nyhemsmöte tidigare. Dessa unga lyfte mig upp till Jesus. Jag åkte hem till min församling vederkvickt som aldrig förr.

/garan

torsdag 5 juli 2012

Se upp!


Det är allvarligt att det på bloggar uppmanar medlemmar att lämna sina lokala församlingar. Det är ju i den lokala församlingen som man har sitt "andliga hem" där man får undervisning och odlar gemenskap. I och genom den får man tjäna Gud med sina gåvor och bygga upp församlingen. Man kan INTE tala illa om lokala församlingen. Det är detsamma som att tala illa om Kristus som jag ser det, (Ef.1:22-23).

Vi får vara på vår vakt så vi inte tappar kursen och drivs bort med strömmen. Troende behöver varandra det går inte att köra egna Race. Visst kan man samlas i hemmen det kan vi ju läsa i Apostlagärningarna, men vad är det för fel med att man samlas i större byggnadslokaler? En del menar också att man ska skippa att gå på konferenser typ som Nyhem och Torp. Man tror inte sina ögon när man läser deras inlägg.

Vi ska lyssna till sanningen och gensvara till lydnad så vi inte missar målet. Jesus är enda vägen till Gud. Den lokala församlingen på en ort är Kristi kropp. Man kan tala illa om en människa, men att tala illa om den lokala församlingen är att tala illa om Kristus. Detta måste vi ha klart för oss.

Nedan följer en bild på en fungerande, respektive icke fungerande Församling.



Varje lem i Kristi kropp är en unik pusselbit (alla bitar i ett pussel är olika). Varje pusselbit har en särskild funktion. Den ena kan inte ersätta den andra, då blir helhetsintrycket alldeles fel. M.a.o tjänar vi varandra och tillsammans blir vi en helhet. Om det kommer att fattas en bit är det ofullständigt, inte riktigt funktionelt. Däremot underbar harmoni när alla bitar är på plats. En bild på en fungerande respektive icke fungerande församling. En församling är inte slagkraftig om inte lemmarna är på rätt plats i församlingen.