I tidens aftonskymning

Håll ut i tro på Jesus...

Matt.15:21-28

Jesus drog sig undan till området kring Tyros och Sidon. En kanaaneisk kvinna från dessa trakter mötte honom och ropade: 'Herre, Davids son, förbarma dig över mig! Min dotter plågas svårt av demon.' Jesus gav henne inget svar. Då gick lärjungarna fram och bad honom: Säg åt henne att ge sig iväg, hon går ju bakom oss och ropar. Han svarade: Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk.

Men denna kvinna gav sig inte utan fortsatte att följa efter Jesus och föll ner för honom och sade: 'Herre, hjälp mig. Han svarade: Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.' - Nej  herre, sade hon, men hundarna äter ju smulorna som faller från deras herrars bord. Då sa Jesus till henne: "Kvinna, din tro är stark, det skall bli som du vill." Och från den stunden var hennes dotter frisk.

Hon gav sig inte och hon fick bönesvar.

Var uthålliga i bönen säger Jesus, Luk 18:1-8.

Nöd och svårigheter får vi väl alla möta här på jorden - ingen kommer undan.
Vi får gå till Jesus som kan hjälpa. Låt oss hjälpa varandra i bön. Bära varandras bördor. Många kan vittna om hur de och andra ivrigt vakat och bedit men bönesvaren har dröjt. Men så en dag har man fått erfara som denna kvinna i texten hur Jesus har kommit med bönesvar.

Vi får överlämna allt i hans händer. Han har kontrollen över svårigheterna. Ropen på hjälp hör Jesus och han kommer i rätt tid det kan vi vara förvissade om. Han kommer aldrig försent. Vi får rikta vår tro till honom som kan hjälpa, Jesus Kristus.

Tappa inte modet trots att omständigheterna talar emot. 'Frid lämnar jag kvar åt er säger Jesus, min frid ger jag er. Känn ingen oro och tappa inte modet. En hälsning till dig som gråter och är förtvivlad: Jesus har hört bön - upprättelse kommer!

/garan

Börje Svensson - Ingen är så full av nåd

Kristus förkl. o fullbordar samvetets lag....

Joh 7:14-18


Jesus svarade: "Min lära är inte min, utan hans som har sänt mig.
Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från 
Gud eller om jag talar av mig själv.  


Gud talar i våra (människors) hjärtans samveten och när vi sen jämför samvetets bud med Jesu bergspredikan finner vi hur de två stämmer överens.
Kristus förklarar och fullbordar samvetets lag. Och lyssnar vi till hans ord känner vi hur evigheten kommer oss allt närmare och kan inte leva tanklöst. Vi känner att Jesus lära är av Gud, han ställer oss varje dag inför Guds allseende öga. Om någon söker efter sanningen kommer människors knän att böjas i känslan av hemliga och uppenbara brister - hjärtat lyfts i bön till honom som kan hjälpa de svaga.


Det finns andliga bekymmer, sjuka samveten, innersta verkligheten i människans varelse..Man kan i umgängelse spela en roll och låtsas om inget, och ingen människa vet att man bär på ett innre lidande. Själen tärs av oro. Just i en sådan nöd får vi förnimma Guds nåd, kärlek i Jesu evangelium. Det finns förlåtelse, fullkomlig förlåtelse - ingen synd är obotlig. Det hör till Guds natur att vilja förlåta, men för att uppleva förlåtelse måste människan vara villig till sinnesändring. En sanning som Jesus gör till verklighet i varje ångerfullt hjärta. Detta är Guds sanning. Hur vi än filosoferar och anstränger våra hjärnor kommer vi inte fram till den saliggörande trösten. Men ett barn kan motta den i ett ögonblick.


Försök att göra Guds vilja, så beder du - du beder om Guds kraft att övervinna det onda. Det blir följden och det hjälper. Vem är det som lärt oss att göra så? Jo, Jesus vår underbare frälsare...
Försök att göra Guds vilja, så kommer du fram till nådens tron och där får du det härligaste vittnesbördet om kristendomens sanning. Vad skall den göra som aldrig förmår uppfylla sina plikter mot Gud och människor? Sådana är vi alla.


 Vad skall vi göra för att få den frid som bara ett hjärta kan känna. Jag kan inte göra Guds vilja såsom jag vill, men det nog för mig att jag vill...Ty Gud förlåter mig min svaghet. Joh 7:17