Min nästa!

Men en samarier som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande. - Luk 10:33.

När jag på min cykel är på väg hem till min bostad får jag på långt håll se en människa ligga på trottoaren. Jag ser hur flera bara går förbi utan att bry sig. När jag kommer fram ser jag att det är en man som druckit för mycket alkohol och trillat omkull och ligger där blödande. Jag stannar och frågar hur det är och får något mummel till svar.

Jag hjälper honom upp och frågar var han bor och han pekar och får fram hans adress. Jag leder honom hem, det går sakta fram men snart är vi framme vid hans bostad. Hjälper honom låsa upp entredörren och leder honom in i hallen. Hans kläder är smutsiga och han har ett sår som blöder - leder honom till hans säng och han lägger sig och så tackar han mig flera ggr för hjälpen. Efteråt kommer tankar - jag kan inte förstå varför människorna som såg honom ligga där bara gick förbi. Var fanns medkänslan för den alkoholpåverkade mannen som låg där hjälplös?

Det var det naturligaste i hela världen att stanna och ge honom en hjälpande hand. Det är inte mycket som behövs för att ge en människa livsmod. Men det krävs medkänsla. Även prästen och leviten i bibeltexten ovan såg den slagne vid dikeskanten, men de gick båda åt sidan. Men samariten i bibeltexten såg att det var en illa medfaren medmänniska som låg där och hjäpte honom.

Vem är min nästa? Vem är min medmänniska? Jesus ger ett tydligt svar.

Se din medmänniska med kärlekens och omsorgens ögon.

Överallt finns det vid livets "vägkanter", illa slagna medmänniskor som längtar efter att bli sedda och tröstade.
Det kan räcka med små ord och enkla gärningar i kärlek som kan få en medmänniska att le på nytt - få nytt livsmod!

/garan