Den rike mannen och Lasarus.

Luk 16:19-31. Rike mannen och Lasarus!
'Vad var det Jesus egentligen ville visa med den här berättelsen? Jesus hade alltid en bestämd avsikt med berättelserna och det avslöjas alltid av sammanhanget. Jesus hade innan sagt till fariseerna: "Ni kan inte tjäna både Gud och mammon." När fariseerna hörde detta drev de gäck med honom eftersom de var penningkära. De förlöjligade honom. Detta ledde fram till denna berättelse. Jesus sa: "Det var en rik man," han visade att det finns något som kommer efter detta livet. Jesus berättade/visade skillnaden mellan de här två männen medan de levde på jorden. Den ene var rik och levde i lyx och överflöd. Han var klädd i purpur och fint linne (ett bevis på att han var rik). Överflödande rikedom. Ingenting fattades denne man, det står att han levde var dag i glädje och prakt när han levde på jorden.

Det sägs tiggaren att han låg vid hans port, full av sår och längtade efter att få äta sig mätt på det som föll från den rike mannens bord. Det finns ju ingen mer hopplös bild av fattigdom än vad vi ser hos den mannen eller hur. Hungrig och brist på det allra nödvändigaste så låg han där full av sår. Men det sägs att han var en gudfruktig man, som trodde på Abrahams Gud. Fattig och svag och så djupt nere att hundarna hade medömkan med honom och slickade hans sår. Men det var någonting som kom till dem båda två. 'Den fattige dog, också den rike dog, den rike mannens lyx kunde inte hindra detta. Så är det för alla. Är det då någon skillnad? Ja, Jesus sa om den rike mannen när han dog att han blev "begraven" Blev tiggaren begraven? En tiggare av det slaget fullständigt utblottad, ensam övertäckt av sår, när en sådan i sin fattigdom andas sin sista suck blev den begraven? Nej, kroppen blev säkert förd till Tofet eller Gehenna, där den bland sopor och skräp blev eldens byte. Det är ett välkänt faktum att det var så på den tiden. Den rike mannen blev begraven och man kan undra hur mycket den begravningen kostade? 

Är då detta allt? nej, det är det inte. Vad hände med tiggaren? I Hades blev han mättad. Hades är platsen för de dödas andar. Den rike var i Hades. Där var även tiggaren. De var där båda två. Det är alltså inte helvetet där man plågas. Den rike kände pina i Hades säger texten och tiggaren var mättad i Hades. (Området för de två är åtskilt). På den andra sidan var själarna under altaret för att använda språkbild från uppenbaresleboken.Själarna i Abrahamns sköte, de räätfärdigas själar som på jorden hade förtröstat på Gud, varit honom lydiga och vandrat på Herrens vägar. De gick alltså båda in i Hades, men deras erfarenhet där var olika. Tiggaren blev mättad. Den rike mannen kände ångest och betyder yttersta förstämning. Den ene kallades nära till Abrahams sköte och till Gud, som han hade tjänat. Den andre mannen begrovs och fördrevs 
med ångest och kval som resultat av att han hade förkastat Gud. 
Detta är bilden.

'Vad vill denna bild säga oss? Jesus har med denna berättelse velat visa oss på det faktum att det finns existens bortom det moment som människor kallar död. Döden är slutet på det jordiska och metvetna verksamheten. Men bortom lever personligheten en medveten tillvaro, antingen det är den som den rike mannen levde, eller det är tiggarens.
Vi går över gränsen till det vi kallar död och finner - de är inte utslocknade, de är medvetna.

Det är detta denna berättelse lär oss.
  

El Vive

Trons gåva i funktion

Matt.17:17-20, "om ni har tro bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig." Ingenting kommer att vara omöjligt för er. Alltså tala till problemet - trons gåva i fuktion. Denna har vi inte alltid i besittning utan den får väntas in. Det är bara Gud som kan införliva den i våra hjärtan. Jesus säger att det räcker med ett senapskorn av denna tro för att berg skall flytta på sig. Det handlar alltså inte om vanlig bön, utan när denna tro är i funktion hos troende är det vi som skall tala till problemet.

I matt 17:14-21 förstår vi att lärjungarna vid detta tillfälle inte hade denna tro Jesus talar om. De försökte i egen kraft och misslyckades. Denna tro går inte att arbeta fram. I Bibeln finns många löften och vi kan tro på dem men vi kan inte tillägna oss det. Varför? Det går inte genon vanlig förståndstro. Vi har väl alla gjort försök men efteråt stått där besvikna att inget hände, bönesvaret uteblev. Alltså den tro vi haft vid tillfället har inte varit den tro Jesus talar om. Denna tro har vi inte alltid i besittning, den måste väntas in. Jesus säger till pappan med den sjuke sonen: "Allt förmår den som tror", Mark 9:23. Räcker med en tro som ett senapskorns storlek. Men att mena att utan nåden och ett gudomligt införlivande är ägare till en kraft som kan flytta berg är en farlig inbillning. Här har det blivit mycket besvikelse istället för glädje.

Men vi kan lita på Jesu makt, nåd, kraft och närvaro. Den helige Ande kan i ett ögonblick komma och himmelens fönster öppnas. Vad jag menar är alltså att vi inte ständigt vid alla tillfällen är i besittning av det lilla senapskorn av tro Jesus talar om. Att praktisera något som man inte äger leder till överdrifter på det andliga området vi kan se i kristenheten idag.

/garan

Sann glädje

Sann Glädje , en Andens frukt Gal 5:22.

Denna är inte beroende på omgivningen och omständigheter för att den skall upplevas och bli synlig. Det handlar om en relation med Jesus i ordet och i bönen. Det blir en äkta glädje även om omständigheterna och omgivningen talar emot oss. Hjärtats glädje, det är inget med det utvärtes som kan synas, såsom skratt och sttändigt leende på läpparna. Nej, det är glädje i hjärtat - överflödande glädje i Herren. Det står i Bibeln: "Fröjd i Herren är er starkhet."

Detta är en glädje som jag inte säljer för alla pengar i världen. Som Lapp-Lisa sjunger: "Jag byter ej bort den skatt jag fått för millioner jag mår så gott." En världslig människa kan ha en konstgjord glädje, men en pånyttfödd kristen får sin glädje införlivad genom den helige Ande och som kan behållas under livets alla förhållanden. Den är gratis fritt och för intet. Det handlar inte om de manifestationer vi kan se i det som är en del i det som en del förkunnare kallar "holy drunknes/helig fylla.

Gå gärna in och läs mer om detta på
http://berndtisaksson.dinstudio.se/empty_146.html

/garan

"Om ni inte omvänder er och blir som ett barn, kommer ni inte in i himmelriket sa Jesus.. Vid ett tillfälle står det i bibeln att lärjungarna försökte hindra barnen att komma till Jesus. Men då sa Jesus: "Låt barnen komma till mig..."

Det kan ibland bli så att vi nonchalerar barnen. För ett antal år sen fick jag uppleva något fantastiskt som jag ständigt påminns om. Jag var evangelist på en liten ort och åkte till sommarkonferensen 'Nyhem' i Mullsjö. På torsdagskvällen gick jag till tältet för att lyssna på väckelsemötet som skulle börja kl 19; - jag kände mig lite nere och trött och  var sent ute och det fanns nästan inga platser kvar - enda lediga platsen var på en bänk med bara barn i 12/14 årsåldern, och där ville jag ju egentligen inte sitta. Jag satte mig i alla fall där bland dessa och tänkte: Det blir nog inte så mycket jag kommer att få ut av detta möte, dessa kommer hoppa upp och ned. Tänk så dumma tankar!

Men jag knappt hade hunnit  sätta mig förrän jag hörde bönebruset omkring mig, framför mig och bakom mig från dessa barn som jag hade haft negativa tankar om. De prisade Jesus så det stod härliga till på svenska och på änglaspråket. Helt plötsligt var jag med i lovprisningen och det var som om Jesus hade fört mig in i ett stort kraftfält - glädjen bara flödade fram inom mig och när jag vände mig om såg jag dessa barns upplyftna händer i lovprisning till Gud. Och detta var innan mötet ens börjat. Nu trivdes jag, vilken atmosfär - det bara bubblade inom mig. Och vid eftermöte behövde jag inte gå fram för förbön för jag var ju omsluten av förebedjare.

Helt plötsligt kände jag en hand på min axel, det var en liten flicka som satt bakom mig som var i full färd med att be och välsigna mig. När hon var klar fick jag en ny hand på min axel - denna gången från en flicka i tolvårsåldern som satt vid sidan om mig. Och detta var fantastiskt: Det bara sprutade ut Guds ord från hennes mun som hon talade över mig - uppmuntrande ord, ja, hon profeterade över mig. Jag trodde knappt det var sant, det var som att befinna sig så nära Gud som möjligt så härligt var det. Dessa små, och rena barn/tonåringar flödade i den helige Ande. Sen denna händelse har jag stor respekt för barnen att vi inte skall nonchalera dem för att de är unga osv.

Jag kommer aldrig att glömma denna händelse, och jag tror att det var något som Gud ville visa mig. Vi måste bli som ett barn. Har aldrig blivit så välsignad på ett nyhemsmöte tidigare. Dessa unga lyfte mig upp till Jesus. Jag åkte hem till min församling vederkvickt som aldrig förr.

/garan

Se upp!

Det är allvarligt att det på bloggar uppmanar medlemmar att lämna sina lokala församlingar. Det är ju i den lokala församlingen som man har sitt "andliga hem" där man får undervisning och odlar gemenskap. I och genom den får man tjäna Gud med sina gåvor och bygga upp församlingen. Man kan INTE tala illa om lokala församlingen. Det är detsamma som att tala illa om Kristus som jag ser det, (Ef.1:22-23).

Vi får vara på vår vakt så vi inte tappar kursen och drivs bort med strömmen. Troende behöver varandra det går inte att köra egna Race. Visst kan man samlas i hemmen det kan vi ju läsa i Apostlagärningarna, men vad är det för fel med att man samlas i större byggnadslokaler? En del menar också att man ska skippa att gå på konferenser typ som Nyhem och Torp. Man tror inte sina ögon när man läser deras inlägg.

Vi ska lyssna till sanningen och gensvara till lydnad så vi inte missar målet. Jesus är enda vägen till Gud. Den lokala församlingen på en ort är Kristi kropp. Man kan tala illa om en människa, men att tala illa om den lokala församlingen är att tala illa om Kristus. Detta måste vi ha klart för oss.

Nedan följer en bild på en fungerande, respektive icke fungerande Församling.

Varje lem i Kristi kropp är en unik pusselbit (alla bitar i ett pussel är olika). Varje pusselbit har en särskild funktion. Den ena kan inte ersätta den andra, då blir helhetsintrycket alldeles fel. M.a.o tjänar vi varandra och tillsammans blir vi en helhet. Om det kommer att fattas en bit är det ofullständigt, inte riktigt funktionelt. Däremot underbar harmoni när alla bitar är på plats. En bild på en fungerande respektive icke fungerande församling. En församling är inte slagkraftig om inte lemmarna är på rätt plats i församlingen.

Väckelse/Omvändelse

Såg på en predikan idag av Isik Abla som tidigare var muslim men fick möta Jesus. Såg denna fantastiska predikan på Webben från årets Nyhemsvecka.
Denna grep tag i mig och i slutet när hon gick ner på knä och bad till levande Gud kom en förkrosselse där jag satt framför datorn. Har inte upplevt något liknande förut när jag hört någon predika.

Vill uppmuntra att gå in och lyssna till det budskap hon delgav.

http://nyhemsveckan.se/Startsidan.html
gå in på eftersändningar och klicka på dat. 21/6